Rast

Kapitel 1
Jag städar offentliga toaletter. Det är mitt jobb och jag älskar det. Rätt hyfsat betalt med. Kan inte längre bära kortärmat, måste även ha hög krage. Snart blir det omöjligt att dölja skärsåren. Vad ska jag göra den dagen du lämnar mig? Du skär så rätt med ditt vassa armeringsjärn.

Kapitel 2
I min rustkammare förvarar jag mitt älsklingsvapen från den andra tiden. Din tid. Bäst kan vapnet beskrivas som ett vässat armeringsjärn format efter ryggradens kontur. Den vässade delen stack ut. Den hade dubbelfunktion: att avskräcka inkräktare och att skära dig, min älskade, med jämna och fina snitt som kunde läka snabbt och lämna plats för nya kodade meddelanden. Koden kan tydas än idag men du väljer att drömma mig