torsdag 6 januari 2011

Att plissera tiden

Vad kan man göra för att förföra tiden? Mitt bröst skjuter ut två pilar. Ständigt. Tidspilar. Den ena följer den tid vi känner. Det är väntans tid/pil. Den andra (pilen) är knepigare. Den skjuts bakåt med avsikt att komprimera den tid som förflutit. Inte den tid som det tog att diska eller att gråta. Nej, den ska skrynkla tiden så att jag blir yngre. Ungefär som ett dragspel kan pressas ihop. Fast ett dragspel har förutbestämda veck. Jag (däremot) plisserar tiden. Du gör samma från den andra änden. Det är svårt att samordna så att plissévecken är åt samma håll, annars blir det fel när vi möts. Det blir liksom tvärtom. (tänk ungefär så här: man borrar en tunnel under en stor ås från båda håll. Genom en fatal (ur latin=dödlig) och försummande liten felberäkning möts inte de två).



En kärlek håller på att vittra in i ädelheten
Vittra är inte en exakt beskrivning
Avgestaltas vore ett bättre ord om det bara fanns. Ordet alltså.
Eller helt stilla, hemligt, försynt och mycket höviskt
Ömsas till något ur. Urmoderligt urondskt. Cthulhu
Utan att någon reagerar
Utan att du skrek av urångest
Eller kanske det var det du gjorde

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar