tisdag 8 mars 2011

Morgonångan

Avlägsna glasskärvan från mitt öga
Det spelar mindre roll att synen kan gå förlorad
Jag ska klara av att andas ändå

Målningen du gav mig, du vet, den blåa
Har krupit ur, hela rummet är blått nu, nästan
Det vita finns kvar innanför ramen bara

Det är friskt på morgonen, gräset lockar
Näsborrar frustar morgonångan
Jag skrapar otåligt i marken med framhoven

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar