Ord jag skriver är upphöjda
med sträv yta, så du
kan läsa med fingrarna
för de mandelformade ögonen är brända
kanderingen överskuggade allt
Vi tävlade i trasighet, vi vann båda
vems tomhet öste vi ur
det är nu ovidkommande säger du, klokt igen
men inte för mig, ser du
för mina val nu står och faller helt banalt
med artefakterna, fragmenten
från din läsning av sträva ord
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar