Om bara

Det fanns en flod en gång
Med den bördigaste drömmyllan
De djärvaste uppsåten
På ömse sidor om den
Allt var glödande
Men också självförtärande
Vilket gick mig förbi
Lögn
Det var just detta som lockade

Hela planeten är som en nätmelon
Täckt av uttorkade flodbäddar
Bara de svikna drömmarna irrar oförstående, vilset
De hemsöker mig natteligen